Displayed Things - Triptych of the Object

The piece investigates our relationship to the object by displaying three bronzes which are casts of real objects. The traits of the "real" objects are represented but can barely withstand the depiction process. Our relationship to the thing displayed - the thing offered up for viewing - is inherently of a fetishistic nature.

I have casted the following objects:

  1. A raspberry muffin poisoned with root of Munkshood (containing the deadly nerve poison aconitine).
  2. A copy of a boot worn by Karl XI in the late 17th century, which I commissioned shoemaker Severino Zia (Malmö) to make.
  3. Male and female genitals combined in a sexual organ that defies categorization.

The art object is by nature fetishistic as it has - in a social context - been given a special value and power that has become "real". This is also valid for the art object as a commodity. Marx argued that a similar sort of perception arises in trade, where special powers are attributed to the traded objects and their relationships, to the extent that people believe and act as though these powers are the natural, inherent characteristics of the traded objects, and theorize about them from this viewpoint. Since social relationships are described in the same terms as those between traded objects, it begins to look as if social characteristics - such as value and exchangeability - are the natural, intrinsic properties of the objects being exchanged.

Sexual fetishism means desire for an object or a body part which is not usually considered to be sexual, and is not an example of identification with the object or of role play.

Fetishism as a religious or anthropological term comes from the portuguese feitico (amulet) which was used by Portugese salesmen about phenomena they observed on the west coast of Africa in the 16th century. Hand made or found objects where used in religion and magic. Within the field of religious anthropology the term fetishism was used when describing west- and central African religious practice, and later applied to similar phenomena all over the world.

Fetishism in this context refers to a symbolic attribution of power to an object to the extent that one believes and acts as if the fetish object really had that power, and this power even seems to be inherent in the object, rather than being a human projection. In reality this power is not at all inherent in the object. But in social behaviour it is enough that a sufficient number of people believe and act as if it had that power, then the object can function as if it did.

The art object is fetishistic by nature as it is - in a social context - attributed a special value and power, which has become real.

The depicted "thing" brings with it the idea of its original function, into the fiction. An exhibited poisoned muffin is still deadly, an exhibited casted muffin is not.

The real can never be depicted, although it seems to be art's only real motive.

But the effort of attempting this depiction gives rise to thoughts which otherwise cannot be thought.

Förevisade Ting - Triptyk över Objektet

Verket undersöker våra relationer till objektet/tinget genom att förevisa tre bronser som är avbildningar av verkliga objekt. De "verkliga" objektens egenskaper representeras men består knappast avbildningen. Våra relationer till just det förevisade tinget, tinget som är framställt för att bli betraktat, är av naturliga skäl alltid av fetischistisk art.

Följande objekt har jag gjutit av:

  1. En muffins förgiftad med rot av stormhatt (som innehåller nervgiftet akonitin) gjuten i brons.
  2. En kopia av en Karolinerstövel, som jag låtit skomakaren Severino Zia i Malmö tillverka, efter foton från livrustkammaren, och sedan gjutit i brons.
  3. Ett manligt och ett kvinnligt könsorgan avgjutna och sammansatta till ett kön som vidstår kategorisering.

Konstobjektet är till sin natur fetischistiskt då det i en social kontext tillskrivits ett speciellt värde och makt, som blivit "verklig". Detta gäller även konstobjektet som handelsvara. Marx hävdade att en liknande slags perception inträffar på marknaden, när en speciell makt tillskrivs handelsvarorna och deras relationer, till den grad att människor tror på och agerar som om dessa krafter var inneboende egenskaper hos handelsvarorna och diskuterar dem på det sättet. Eftersom sociala relationer uttrycks som relationerna mellan tingen som det handlas med, ser det ut som att sociala egenskaper, såsom värde och utbytbarhet, är naturliga, inneboende egenskaper hos handelsvaran.

Sexuell fetischism innebär sexuell åtrå till ett föremål eller en kroppsdel som vanligen inte uppfattas som upphetsande, och har i strikt mening inte med identifikation med föremålet eller rollekar att göra.

Fetsischism som religionsvetenskaplig och antropologisk term kommer från portugisiska feitico "amulett" och kom att användas av portugisiska handelsmän om företeelser de såg hos folk på Västafrikas kust på 1500-talet. Där använde människorna olika tillverkade eller funna kultföremål - ofta i form av knyten eller skulpturer - för religionsutövning och magi. Inom religionsantropologin kom begreppet fetischism att användas om väst- och centralafrikansk religion, och senare om liknande företeelser över hela världen.

Fetischism i den här kontexten refererar till ett symbolisk tillskrivande av makt till ett objekt till den grad att man tror och agerar som om fetischobjektet verkligen hade den makten, och denna makt till och med anses vara inneboende i objektet, snarare än en mänsklig projektion. I verkligheten är denna makt inte alls inneboende i föremålet. Men när det gäller socialt beteende räcker det med att ett tillräckligt antal människor tror på och agerar som om objektet hade den makten, då kan objektet fungera som om det faktiskt hade den makten.

I tusentals år visste och trodde folk att specifika objekt eller aktiviteter kunde orsaka skada, och andra hade en positiv påverkan, även om de inte förstod varför det förhöll sig så. Slutsatsen var att onda respektive goda andar fanns inneboende i eller styrde objekten, och utrustade dem med magiska krafter. Regler formulerades för hur man bör använda dem. Vissa objekt behandlades som heliga eller tabu vilket betyder att man inte får vidröra dem eller använda dem, eller att de får användas bara under speciella villkor eller av människor som blivit godkända för det.

Konstobjektet är till sin natur fetischistiskt då det i en social kontext tillskrivits ett speciellt värde och makt, som blivit "verklig".

Det avbildade tinget för med sig iden om sin ursprungliga funktion, in i fiktionen.
En utställd förgiftad muffins är fortfarande dödlig, en utställd avgjuten förgiftad muffins är det inte.

Det reala går aldrig att avbilda, trots att det verkar vara konstens enda verkliga drivkraft.

Men i ansträngningen uppstår tanken på det som annars inte går att tänka.